Teknik 8:or
På unikum har jag lagt ut den matris jag kommer att använda då du presenterar ditt Sketchup-arbete för mig. Kolla under teknikämnet så hittar du den. Kom ihåg att du måste gjort presentationen senast vecka 49 ( på tekniklektionen eller på tisdagens eller onsdagens a-pass)

Nu ni, finns det en länk till en mall där du kan skriva snygga och intressanta laborationsrapporter i mina ämnen. Den länken finns till vänster - i länklistan. Nice, eller hur?!
7a och 8a börjar ju kurser med många lab.ar nu i dagarna så detta passar ju bra.

Nu har terminen rullat på ett tag, och vi kör full fart i alla ämnen hos mig. Under klassernas flikar kan du läsa om vad som händer i just era ämnen hos mig. Tänk på att hålla igång ditt pluggande - lite varje vecka - det kommer att göra stor skillnad då vi ska förhöra kurserna.
Matte betyder läxa varje vecka - men räkna hemma mer än så, för det är ju bästa konditionsträningen för din hjärna!
Matte och NO förhör vi skriftligt lite då och då, medan tekniken ofta är praktiska uppgifter som är din redovisning av kunskaper i ämnet

Välkommen till ett nytt läsår!

Hej på Dig.
Här kan du läsa om allt som händer i mitt klassrum - om du är min elev eller förälder. Du hittar alla NO-kurser, och du hittar även planer för vad som kommer att hända i matte och i teknik hos mig. Hör gärna av dig om du undrar/saknar/önskar/tycker något.

Kurs 12 - Material

Kurs 12 – Material (kemi)

Syfte

Här handlar det mycket om olika kemisters viktiga jobb – att hitta nya material att bygga fina saker med – men viktigt att tänka på miljön också, för man vill ju kunna återanvända materialet om det är möjligt. Hur får man egentligen fram metaller ur bergen? Och vad gör en designer?

Centralt innehåll

-         Material att använda och återvinna – Metall, plast, papper

-         Badrumskemi – rengöringsmedel, smink, hårfärger, schampo, tvål

-         Olika ämnens egenskaper

-         Livscykelanalys på några produkter

-         Material bryts ned – Hur då?

-         Viktiga industriella processer i Sverige

-         Viktiga historiska och nutida upptäckter

Litteratur:

Kemiboken sid. 196-243

E-nivå

Du ska känna till följande:

-         Känna till vanliga kemikalier i vår vardag och veta lite om deras ursprung och egenskaper.

-         Veta varför man inte ska kasta vissa material i naturen/tillsammans med vanliga sopor.

-         Ha grundläggande kunskaper i utvinning av metaller och framställning av papper.

-         Ha kunskap om några vanligt förekommande metaller och deras användningsområden

-         Ha kunskap om hur vi kan återvinna vanliga material.

-         Ha kunskap om några moderna material.

 

C till A-nivå

Du ska även känna till följande

-         Att utifrån ett miljö- eller funktionsperspektiv, kunna välja lämpligt material.

-         Kunna resonera kring vår miljöpåverkan vid utvinning av naturresurser.

-         Kunna resonera kring vikten av att återvinna material vi använder i vår vardag.

Kurs 11 - Vi är alla stjärnors barn

KURS 11 - VI ÄR ALLA STJÄRNORS BARN

 (fysik, biologi)

Syfte

Vi gör en resa ut i universum för att förstå hur små vi verkligen är. Kan det finnas liv någon annan stans? Vad är en stjärna? Kommer universum att finnas för alltid? Och vad menas med kursens rubrik – vi är alla stjärnors barn... är vi inte mammas och pappas barn? Vilka teorier tror naturvetenskapen på i dag? Och vem var Albert Einstein?

Centralt innehåll

·         Vad är det för skillnad mellan en sol och en måne? Vilka olika sorters himlakroppar finns det i världsrymden?

·         Vår plats i universum, vilka är våra grannar och hur långt borta finns de?

·         Vårt eget solsystem

·         Inte ens en stjärna lever för evigt. En stjärnas liv och död.

·         Vi är alla stjärnors barn. Hur och var har grundämnena på Jorden bildats?

·         Universums uppkomst – Naturvetenskapens beskrivning
  -   Viktiga historiska och nutida upptäckter

Litteratur:

Fysikboken sid:44-69, 262-276

Biologiboken sid: 397-417

E-nivå

Du ska känna till följande:

-          Veta vad som menas med: måne, planet, stjärna, galax, komet, meteor och meteorit.

-          Känna till planeterna i vårt solsystem och lite om förhållandena där.

-          Känna till begreppet ljushastighet.

-          Ha en uppfattning om storleks- och avståndsförhållanden mellan himlakropparna i vårt solsystem.

-          Veta lite om hur våra stjärnor och planeter en gång bildats och vad som händer med stjärnor när de ”dör”.

-          Veta vad som menas med att ”vi är alla stjärnors barn”.

-          Ha en uppfattning om hur en stjärna skapar energi genom fusion.

-          Ha viss kunskap om hur liv kunde bildas på vår planet

-          Känna till viktiga upptäckter och kunna resonera om hur de påverkat människan

-          Känna till vad Big Bang är.

C till A-nivå

-          Ha större kunskap om: stjärnor, solsystem, galaxer osv.

-          Kunna noggrant förklara det kosmiska kretsloppet, alltså stjärnor och planetsystems ”födelse” och ”död”.

-          Känna till mer om var och hur Jordens grundämnen har bildats.

-          Ha mer ingående kunskaper om förhållandena på våra grannplaneter i vårt solsystem.

-          Ha djupare kunskap om livets utveckling på Jorden

-          Känna till viktiga upptäckter och kunna föra utvecklade resonemang om hur de påverkat människan.

-          Känna till vad Big Bang är och kunna resonera kring fenomenet ur olika perspektiv

Kurs 10 - Allting hänger ihop och går runt

KURS 10 - ALLT HÄNGER IHOP OCH GÅR RUNT          (biologi, kemi och fysik)

Syfte

I den här kursen kommer du att lära om hur allt som händer på vår planet hänger ihop. Varför dör just Isbjörnar och Havsörnar av miljögifter medan andra djur klarar sig bra? Vad gör det om djur byter områden – Gör det något om Mårdhunden flyttar hit till våra skogar? Eller Spökrabban som flyttat från Stilla Havet in i Atlanten? Du kommer också få kunskaper som kan göra dig till en medveten konsument, som kan göra rätt val – för en hållbar framtid.  Vi kommer också att diskutera för och nackdelar med ”biologisk mångfald”, och du kommer även att träna din förmåga att göra fältstudier genom att vi undersöker ekosystem i vår närhet

Centralt innehåll

• Ekosystem
• Växternas energisamlande, fotosyntesen
• Hur en växt fungerar, enkel växtfysiologi
• Växternas och djurens energianvändning - cellandning
• Hur sorteras växter?
• Vävar, kedjor och pyramider… är detta ekologi?
• Att vara vegetarian – smart ur energisynpunkt.
• Från producent till konsument till producent igen – materians kretslopp.
• Vi beskriver valfritt ekosystem i vår närmiljö och diskuterar olika undersökningsmetoder och modeller.
• Kretsloppstänkande - ett ekologiskt hållbart samhälle
• Biologisk mångfald
• Naturligt urval och anpassning
• Hot mot dagens ekosystem – växthuseffekt, övergödning, mediciner, anrikning, metaller.
• Viktiga historiska och nutida upptäckter

Litteratur

Biologiboken sid: 124-137, 140-163

Kemiboken

Fysikboken

E-nivå

Du ska kunna följande:

-          Veta vad ett ekosystem är.

-          Veta vilka delar ett ekosystem består av.

-          Förstå hur djur och växter är beroende av varandra i ekosystem.

-          Känna till hur växternas energisamlande utgör grunden för nästan alla energikällor på jorden.

-          Veta hur en växt fungerar, vad den behöver och hur den tar upp det.

-          Känna till vad cellandning är och i vilka sammanhang den förekommer

-          Kunna sammanfatta fotosyntesen i ord

-          Kunna vattnets kretslopp och vattnets roll som transportör hos organismer

-          Förstå risker med att släppa ut olika ämnen i naturens kretslopp.

-          Resonera kring människans påverkan på ekosystem samt ge förslag på åtgärder som kan leda till hållbar utveckling.

-          Utföra en undersökning utifrån en given planering och göra en enkel dokumentation

-          Förstå vad som menas med biologisk mångfald

 

C till A-nivå

Du ska även kunna till:

-          Förstå energiflödet från solen genom ekosystem.

-          Känna till några atomers/ kemiska föreningars naturliga kretslopp

-          Kunna beskriva fotosyntesen och cellandningen med molekylmodeller/kemisk formel samt kunna resonera kring betydelsen av dessa processer.

-          Kunna föra välutvecklade resonemang kring människans påverkan på ekosystem samt visa på för- och nackdelar på åtgärder som kan leda till hållbar utveckling.

-          Resonera kring fossila bränslens påverkan på ekosystem och hur framtiden kan se ut.

-          Formulera frågeställningar och genomföra undersökningar utifrån dessa. Du ska kunna dra slutsatser av resultat och koppla ihop dessa med biologiska modeller. Du ska också bedöma resultatens rimlighet och ge förslag på hur din undersökning kan förbättras.

-          Föra utvecklade resonemang kring betydelsen av biologisk mångfald.

Kurs 9 - Information

KURS 9 – INFORMATION (biologi, fysik)

Syfte

I den här kursen kommer det att handla om information – att skicka och att ta emot. Hur får hjärnan koll på allt som händer utanför skallbenet? Och varför liknar ett lamm oftast ett får? Vi kommer även att svara på frågor om hur ljus och ljud fungerar – om man frågar en fysiker.

Centralt innehåll

·         Att vara uppkopplad med sin kropp. Hjärna och nervsystem.

·         Veta vilka våra 5 sinnen är

·         Hormoner – ett kemiskt informationssystem

·         Ljuset och ögat. Vad är ljus och hur uppstår det? Vad menas med att ljus bryts? Hur fungerar ett öga?

·         Ljudet och örat. Vad är ljud och hur uppstår det? Hur fungerar örat?

·         DNA – tätpackad information. Hur lagras den? Hur förs den vidare till generation efter generation?

·         Korsningsscheman visar vilka anlag avkomman kan få.

·         Hur skickar vi information?

·         Arv och miljö

·         Genteknik – Risk eller möjligheter?
 -  Viktiga historiska och nutida upptäckter

Litteratur:

Biologiboken sid: 355-379, 301-325,

Fysikboken sid: 100-108, 148-171

Fysik Lpo bok 2 sid: 66-76, 89-94

Teknikboken sid:10-25

 

E-nivå

Du ska kunna följande:

-          Känna till hjärnans delar i stort samt lite om deras uppgifter.

-          Veta vilka ryggmärgens uppgifter är.

-          Veta på vilka sätt hjärnan kan ge signaler utåt till kroppen och vad som skiljer dessa åt.

-          Känna till våra 5 sinnen och hur de fungerar.

-          Veta vad ljus och ljud är, vad som skiljer och vad som är likt.

-          Veta hur ljus kan påverkas på sin väg från sändare till mottagare genom brytning och reflektion och hur detta kan utnyttjas praktiskt.

-          Veta att vitt ljus är en blandning av alla färger samt vad färger hos olika föremål beror på.

-          Diskutera vilka risker en bullrig ljudmiljö kan medföra.

-          Veta vad som menas med en kromosom, en gen och DNA.

-          Veta vad som menas med en mutation och vad som kan bli följden av en sådan.

-          Känna till att en DNA molekyl kan kopieras

-          Veta skillnaden mellan kroppscell och könscell vad gäller arvsanlag.

-          Veta vad som menas med modern genteknik.

-          Ta ställning i någon fråga som rör genetik.

-          Känna till viktiga historiska och nutida upptäckter

C till A-nivå

Du ska även känna till:

-          Känna till hur DNA kan lagra information.

-          Känna till vad DNA-analys och genteknik innebär.

-          Förstå skillnaden på stamceller och andra kroppsceller.

-          Veta att olika ljus har olika egenskaper och hur man kan använda sig av det.

-          Ha djupare kunskap om ljusets brytning i t.ex. glasögon, vatten, mm.

-          Kunna diskutera negativa och positiva konsekvenser av genteknik samt känna till nyttan med en genbank.

-          Ha djupare kunskap i hur anlag nedärvs.

-          Ha djupare kunskap om hjärnans byggnad och funktion.

-          Ta ställning i någon fråga som rör genetik och formulerar välutvecklade motiveringar. Du beskriver också några tänkbara konsekvenser av ditt ställningstagande.

-          Känna till viktiga historiska och nutida upptäckter och kunna föra utvecklade resonemang om hur den påverkat oss.

-          Diskutera vilka risker en bullrig ljudmiljö kan medföra och kunna föra utvecklade resonemang om hur miljön kan påverka oss.

Kurs 8 - Energi ur materia

Kurs 8 – Energi ur materia (kemi, fysik)

Syfte

Vilka ämnen innehåller energi… och varför? Hur kan vi få loss den energin så att vi kan utnyttja den till allt kul vi vill ha – varmt i huset, el till datorn, en bil som funkar och mycket annat. Du kommer att göra laborationer där vi undersöker hur bra olika saker brinner, och hur man gör för att släcka på ett säkert sätt. Hur kan man ha nytta av radioaktiva ämnen? – de är ju jättefarliga.

Centralt innehåll

                                  

-          Vi lär oss om kolets kemi

-          Kol och olja tillhör våra vanligaste bränslen. Hur har de bildats?

-          Råolja, grunden till mycket. Raffinering

-          Vad är förbränning?

-          Brandsäkerhet.

-          Energi ur atomer, hur går det till? Fusion och fission

-          Radioaktiv strålning. Vad är det? Alfa-, beta- och gamma- strålning.

-          Strålningens effekter på människan.

-          Hur får vi energin att räcka

-          Strålningsbalans på jorden och hur vi påverkas av den.

-          Viktiga historiska och nutida upptäckter

Litteratur:

Fysikboken sid. 210-231

Kemiboken sid. 118-145, 178-194

 Fysik Lpo3 sid. 51-58

Kemi Lpo3 sid. 6

Kemi Lpo1 sid. 26 

E- nivå

Du ska känna till följande:

-          Veta varifrån våra vanligaste organiska bränslen kommer och hur de har bildats.

-          Veta vad som menas med raffinering av råolja och vilka produkter man får ut samt vad de används till.

-          Kunna beskriva med ord vad som sker vid en förbränning.

-          Känna till vad som krävs för att eld ska uppstå. Speciellt luriga egenskaper hos vissa brandfarliga ämnen samt hur man gör/inte gör för att släcka bränder i olika material.

-          Veta hur radioaktiv strålning uppstår.

-          Veta vilka typer av radioaktiv strålning som finns.

-          Kunna diskutera för- och nackdelar med radioaktiv strålning.

-          Kunna föra diskussioner runt atmosfärens betydelse för jorden.

C - till A- nivå

Du ska även känna till följande

-          Veta hur oljeraffinering fungerar mer i detalj.

-          Veta vad som menas med krackning.

-          Kunna beskriva med kemiska tecken vad som händer vid förbränning.

-          Känna till det elektromagnetiska spektrumet, hur våglängden varierar i det och varför just den kortvågiga strålningen är så farlig.

-          Veta lite om skillnaden mellan en atombomb och ett kärnkraftverk.

-          Veta skillnad mellan fusion och fission och kunna ge exempel på där detta förekommer.

-          Kunna föra utvecklade resonemang kring för- och nackdelar med radioaktiv strålning.

-          Kunna föra utvecklade resonemang kring atmosfärens betydelse för Jorden samt ge förslag på åtgärder som kan leda till hållbar utveckling på Jorden.

Kurs 7 - Krafter

KURS 7 – KRAFTER (fysik)

Syfte

I denna kurs kommer vi att förklara varför det är så svårt att gå i högklackade skor, varför det är så smart att dra en tung last i en kärra med hjul samt andra fenomen från kraftens värld. Du kommer att träna på att göra beräkningar som förklarar olika kraftfenomen omkring oss. Du kommer även att lära om en av historiens största vetenskapsmän.

Centralt innehåll

·         Vad är en kraft?

·         Kan man märka att det finns krafter?

·         Hur kan man mäta krafter?

·         Hur ritar man krafter?

·         Vi tränar på att sätta ihop krafter och att dela upp dem.

·         Att spara kraft. Lutande plan och hävstänger, kraftbesparande redskap samt maskiner i din vardag.

·         Krafter och motkrafter i obalans, vad händer då? Olika slags rörelser.

·         Vad är tryck?

·         Viktiga historiska och nutida upptäckter

·         Krafter kan döda och skydda – Hur?

Litteratur:

Fysikboken sid. 72-97, 110-122, 186-197, 199-208

Fysik Lpo bok 1: 23-30, 68-73

Fysik Lpo bok 2 sid: 45-51

E-nivå

Du ska kunna följande:

-          Ge en förklaring till vad krafter är och kunna ge flera exempel från vår omgivning på krafter som verkar.

-          Veta vad som menas med gravitationskraft, normalkraft, och friktionskraft.

-          Utföra en undersökning utifrån en given planering och göra en enkel dokumentation

-          Kunna mäta och rita krafter.

-          Känna till några sätt att ”spara kraft”, t.ex. hävarm och lutande planet, och ge exempel på hur vi kan ha nytta av dessa.

-          Veta hur en rörelse uppkommer.

-          Förstå vad en fysiker menar med arbete

-          Ha en uppfattning om vad effekt är

-          Kunskap om hur tryck påverkar oss i olika vardagssituationer.

-          Känna till någon upptäckt och kunna beskriva hur den påverkat människan.

-          Ta ställning i någon fråga som rör krafter i vår vardag

C till A-nivå

Du ska även känna till följande:

-          Kunna sätts ihop två eller flera krafter som samverkar på ett föremål och ta reda på resultanten.

-          Kunna beskriva och tolka olika typer av rörelser.

-          Kunna göra beräkningar med tryck, arbete samt effekt.

-          Formulera frågeställningar och genomföra undersökningar utifrån dessa. Du ska kunna dra slutsatser av resultat och koppla ihop dessa med biologiska modeller. Du ska också bedöma resultatens rimlighet och ge förslag på hur din undersökning kan förbättras

-          Känna till någon upptäckt som påverkat människan och kunna föra utvecklade resonemang om hur den påverkat oss.

-          Ta ställning i någon fråga som rör krafter i vår vardag och formulerar välutvecklade motiveringar. Du beskriver också några tänkbara konsekvenser.

                                                                                        

Räkneuppgifter till kursen Krafter

1. Du ska ro en båt över en strömmande älv, älven trycker båten rakt nedströms med kraften 50 N medan du ror mot andra sidan med kraften 100 N. Rita kraftpilar och förklara vilken storlek den resulterande kraften får och vilken riktning den har. Rita bild.

2. En väska som väger 25 kg lyfts upp på en hylla 1,5 m över marken. Hur stort arbete krävs det för att få upp väskan dit?

3. Du drar samma väska på flygplatsen. Den kraft du behöver för att dra väskan är 20 N och du drar den i 400 meter (du var tvungen att shoppa lite). Hur stort arbete har du utfört?

4. Din två småsyskon vill gärna gunga gungbräda med dig. Dom sitter på 1,5m och 2,5m avstånd från vridningspunkten. Den lilla som sitter närmast vridningspunkten väger 15 kg och den lite större väger 20 kg. Hur långt från vridningspunkten måste du sitta om du väger 65 kg? Rita bild och visa med beräkningar vart du ska sitta.

5.    Hur stor effekt skulle du utveckla om du lyfte upp väskan i fråga 2 på 2 sekunder.

     6. .  Några stackare ska byta ut några delar på generatorn i ett vindkraftverk. Delarna väger 20 kg tillsammans. Hur stor effekt har stackarna utvecklat om vindkraftverket

är 90m högt och det tar 20 min för dem att ta sig upp.

7. En hiss behöver 7000 N för att lyfta en person två våningar (= 5 m). Vilken kraft behövs om man istället lyfter personen samma sträcka med en rulltrappa som är 9 m lång? (Ledtråd: Hur stort blir arbetet?)

Kurs 6 - Jordens alla djur

Kurs 6 - Jordens alla djur (biologi)

Syfte

Här kommer vi att skaffa oss kunskaper om den otroliga mångfalden av djur på vår planet. Hur sorterar biologen olika djur – och varför? Varför jobbar alltid biologer med att skydda utrotningshotade djurarter – spelar det verkligen roll om några arter försvinner? Du kommer även att få testa att dissekera några olika djur – för att lära om hur de ser ut... och varför.

Centralt innehåll

·         Hur sorteras djur?

·         Hur har djuren anpassats till olika livsvillkor?

·         Vilket djur är Jordens farligaste?

·         Biologisk mångfald – Är det viktigt?
-    Viktiga historiska och nutida upptäckter

Litteratur:

Biologiboken sid: 35-37, 67-121

E-nivå

Du ska känna till följande:

-          Veta vad som är gemensamt för alla djur.

-          Kunna namnge några arter inom ryggradslösa djur och ryggradsdjur.

-          Kunna resonera kring nyttan av olika typers skelett.

-          Känna till några förändringar som krävs för att en fisk ska klara landliv.

-          Kunna beskriva några djur som är anpassade till olika, ibland extrema miljöer och föra resonemang kring deras val av livsplats.

-          Kunna resonera kring begreppet biologisk mångfald i djurriket och förstå risker med att utrota djurarter.

C till A-nivå

Du ska även känna till följande:

-          Ha en djupare kunskap om djurgrupper och djurarter.

-          Kunna fler användningsområden för skelett samt känna till andra varianter på skelett hos djur.

-          Ha en djupare kunskap om hur en fisk måste förändras för att klara landliv.

-          Kunna föra utvecklade diskussioner kring vilka djur som kan sägas vara ”Jordens härskare”.

-          Kunna föra utvecklade resonemang kring olika djurarters val av livsplats.

-          Kunna föra utvecklade resonemang kring vikten av biologisk mångfald i djurriket

Labbar:

Bygga om en fisk till landliv (bygga!), titta på bläckfisk, strömming. Fågelläten (rita bilder på bilden?)

Kurs 5 - Missnöjda atomer

Kurs 5 – Missnöjda atomer (fysik, kemi)

Syfte

Här kommer vi att förklara olika fenomen både från kemin samt fysikens värld med hjälp av kunskaper om materians minsta bitar – elektroner, protoner och neutroner. Det kommer att handla om elektricitet, syror och baser, batterier mm.

Centralt innehåll

-         Statisk elektricitet

-         Elektrisk ström i en sladd. Hur kan man få en lampa att lysa? Vad är det för skillnad mellan spänning och ström?

-         Olika sätt att koppla, vad ska det vara bra för? Serie- och parallell-koppling.

-         Elproduktion i samhället – generator och transformator

-         Vi pusslar med atomer och avslöjar systemet i periodiska systemet. Grupper och perioder, valenselektroner och skal

-         Hur vill atomer ha det? Olika sätt att bli nöjda på. Dela lika, sparka iväg eller sno åt sig – en fråga om att reagera. Molekylföreningar och jonföreningar

-         Metallerna har dragkamp om elektronerna, ädlast vinner. Korrosion och galvaniska element.

-         Hur fungerar ett batteri?

-         Två speciella joner – vätejonen och hydroxidjonen. Hur hittar man dem? Olika indikatorer, pH-skalan.

-         Sura och basiska ämnen vår omgivning.

-         Försurning, vad är det? Vätejonernas framfart i natur och kultur.

-         Viktiga historiska och nutida upptäckter

Litteratur:

Fysikboken sid. 22-41, 174-185, 278-292

Fysik Lpo1 sid. 55-57

Fysik Lpo3 sid. 26-31

Kemiboken sid. 244-265, 268-278, 280-292,294-308

Kemi Lpo3 sid. 26-30

E-nivå

Du ska känna till följande:

-         Veta vad som menas med en elektrisk krets.

-         Veta vad som menas med ström, spänning och resistans i en krets.

-         Veta vad som menas med statisk elektricitet samt känna till hur åska uppkommer.

-         Kunna föra diskussioner runt generatorns och transformatorns betydelse för människan

-         Veta skillnaden mellan en atom och en jon

-         Känna till att joner är mycket vanligare än atomer i vår tillvaro.

-         Veta varför olika atomer reagerar med varandra så att det mesta omkring oss är kemiska föreningar och inte grundämnen.

-         Veta hur två olika ämnen kan ge upphov till elektrisk ström.

-         Känna till vilka speciella joner som ger upphov till sura och basiska vattenlösningar.

-         Veta vad en indikator är.

-         Kunna flera ämnen i vår vardag som är sura respektive basiska.

-         Veta vad som menas med pH-skalan.

-         Kunna föra diskussioner om vilka ämnen som skadar vår miljö, var de kommer från, hur de sprider sig samt vilka skador de orsakar i naturen.

-         Känna till viktiga historiska och nutida upptäckter

 

C till A-nivå

Du ska även känna till följande

-          Kunna bygga upp enkla elektriska kretsar med hjälp av kopplingsscheman.

-          Kunna skillnad mellan serie- och parallellkoppling och för- och nackdelar med dem

-          Kunna göra beräkningar med Ohms lag och beräkningar med elektrisk effekt.

-          Kunna föra utvecklade diskussioner runt generatorns och transformatorns betydelse för människan samt känna till hur de fungerar.

-          Känna till vilka slags joner atomerna i olika delar av periodiska systemet vill bilda och varför

-          Veta på vilka sätt olika atomer kan reagera med varandra för att bli ”nöjda”, jon- och molekylföreningar.

-          Veta hur man med hjälp av ett naturvetenskapligt arbetssätt hittar olika ämnen i ett prov.

-          Veta hur försurning påverkar föremål och konstruktioner i samhället och kunna ge förslag på förbättringsåtgärder.

-          Kunna föra resonemang kring användandet och betydelsen av syror och baser i vår vardag.

-          Ha en djupare förståelse för ett batteris uppbyggnad och funktion.

-          Känna till viktiga nutida och historiska upptäckter och kunna föra utvecklade resonemang om hur de påverkat människan.